måndag 19 maj 2014

Genteknik- genterapi

Genterapi


Innehåll:

- Vad är genterapi? 
- Hur fungerar det? 
- Vilken sjukdom är vanligast att behandla? 
- Problem
- Egna åsikter
- Fördelar och nackdelar 
- Framtiden? 

Genterapi är en form av genteknik som hela tiden gör medicinska framsteg. Genterapi är en behandlingsform och används för att förhindra främst ärftliga sjukdomar. Dock har inte forskare kommit så långt inom just detta område då det fortfarande finns tekniska problem som är grundläggande inom genterapin.

Att genterapi alltid kan fungera, det är inte givet, det är fortfarande under utveckling och i experimentstadiet. Grundidén med genterapi är att genom överföringssystem placera ut en felfri genkopia som saknas i cellen och att sedan den drabbade patienten själv ska skapa det protein hen behöver. Hur fungerar då genterapi? Det finns främst två olika metoder att genomföra genterapin på, detta är den mest förekommande metoden.

•  Utförande genom att ett genmodifierat (GMO) virus injiceras i det organ som ska behandlas. Metoden har bland annat använts mot Parkinsons sjukdom då det genmodifierade viruset injicerats djupt in i hjärnan och mot blödarsjuka då virus injicerats i ett blodkärl. 
Parkinson sjukdomen är när delar av celler i hjärnan dör och blödarsjukan är att man lätt börjar blöda och har ett stort blodflöde då man saknar koagulationsfaktorn. 

Den vanligaste sjukdomen att behandla med genterapi genom historien är blödarsjukan. Blödarsjukan var även en av de första sjukdomarna att utföra genterapi på, när det genmodifierade viruset injicerats i blodet hittar viruset självt levern och för in rätt gen i levercellerna som sedan producerar den koagulationsfaktor som den blödarsjuke saknar. 
Blodkoagulering är kroppens sätt att klara och förhindra blodförlust vid skador.

Problemet med genterapi är att de genmodifierade viruset som injicerats in i blodet placeras slumpmässigt bland cellernas DNA och hittar inte alltid till den cell som inte fungerar rätt, utan att den nya genen istället lägger sig i arvsmassans som faktiskt fungerar och har en funktion i kroppen. De bildas då störningar i den normala genen som då upphör att fungera som den ska.

Det finns många andra hinder på vägen innan genterapi kan bli en konventionell behandlingsmetod. Men om det skulle fungera kunde man utrota vissa defekta gener och därmed några av de mest fruktade sjukdomar som vi känner till. Till dessa hör diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. 

Ett exempel på hur genterapi går till.


Mina åsikter och resonemang:  

Jag tycker genterapi är bra då de kan hjälpa till att förhindra ärftliga sjukdomar. Eftersom att det har skett x antal dödsfall av bieffekterna ifrån genterapin i början utvecklandet av tekniken, tror jag folk är skeptiska i att använda sig av genterapi som en medicinsk lösning vid sjukdomar.
Jag tror att genterapin kommer att utvecklas och kommer vara ledande inom behandlingsmetoderna i framtiden. Genterapi är en hyfsat ny teknik och därför tror jag att det kommer dröja några år innan genterapin revolutionerar. Genterapi verkar enkelt på pappret men svårare att genomföra i praktiken.

De fördelar jag ser med genterapin är att den kommer utvecklas och hjälp många människor i framtiden. Jag tror att genterapin snart kommer revolutionera och börja användas som en behandlingsform i den svenska sjukvården och göra det enklare att förhindra ärftliga sjukdomar. Genterapin är en relativt ny behandlingsform och finns därför inte så mycket framgångar ännu som är revolutionerande nog att uppmärksamma. Eftersom att genterapin inte har utövats så mycket har de behandlingarna som gjorts, gjorts på väldigt avancerad nivå och höga kostnader.
Detta kan utvecklas längre fram och få behandlingen till lägre kostnader.

Nackdelarna jag kan se med genterapin är desto fler. När genterapin har kommit ur experimentstadiet och blir en stadig behandlingsform kan den missbrukas. Det kommer komma frågor som vad är sjukdom och vad är egenskaper? Vad kan man behandla och vad är inte allvarligt nog att behandla? När vi utvecklat genterapin att bota sjukdomar så kommer vi också påbörja olika kosmetiska behandlingar, ändra i generna för att få bättre benstomme, annan hårfärg eller annat pigment. 

Folk kommer undra och vilja testa att redan i fosterutveckligen ändra i generna. Kan man få fram det perfekta barnet genom genterapin? Detta anser jag är fel, man borde inte använda genterapi till annat än medicinskt förfogande. Att ändra i arvsanlaget av ytliga själ menar på att man inte låter människan utvecklas normalt och att man är väldigt ytlig. Alla borde ha chans att bestämma över sin egna kropp och om man inte är nöjd kan man som myndig göra kosmetiska ingrepp, detta borde inte ändras innan.

Biverkningarna av genterapin har varit olika och en biverkning av det gav ett barn leukemi (blodcancer). Priset för att genomföra genterapi är väldigt högt och de är få patienter i jämförelse med andra sjukdomar (som t.ex aids och cancer) som är drabbade av de sjukdomar genterapin hittills kan klara av. Därför kostar genterapi så ofantligt mycket, en lyckad och genomförd behandling av genterapi kostade 11 miljoner svenska kronor och gjordes i USA.
När det är så få sjukdomar genterapin kan klara av att bota och så få patienter som har sjukdomarna kostar det mycket för en behandling.

Eftersom att genterapi är en relativt ny genteknik så är den inte helt färdigutvecklad och finns därför risk att den inte alltid funkar till 100% (det gör dock inte alla behandlingsmetoder heller).
Risken för att rubba redan fungerade gener i kroppen med behövande funktioner är också relativt stor i förhållande till andra behandlingsmetoder.

I framtiden tror jag att genterapin har utvecklas såpass långt att den kan bota flera sjukdomar. De sjukdomar som jag anser att forskare och läkare borde satsa på först är främst aids, cancer och hjärtkärlsjukdomar. Även alzheimers, diabetes och Parkinsons som är ärftliga sjukdomar borde kunna gå att bota. Eftersom att den då kan bota fler kan även priset bli lägre.
I framtiden hoppas jag att forskare utvecklat nya metoder som är mer tillförlitliga att hitta rätt gen och inte ge svåra biverkningar. Jag hoppas och tror att man inom snar framtid kommer att kunna använda genterapi som en behandlingsform på svenska och världens alla sjukhus.
Jag tror att när man kommit ut experimentstadiet och man har hittat ett säkert och bra sätt att använda genterapi i praktiken på, så kommer den att revolutionera den medicinska världen.

Källor:
http://www.genterapi.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Genterapi 
http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Parkinsons-sjukdom/?ar=True
http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Blodarsjuka/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blodkoagulering#Koagulationsfaktorer
http://fof.se/tidning/2013/4/artikel/drommen-om-genterapi-har-blivit-verklighet

Källorna jag har använt mig på är tillförlitliga då jag vet att 1177 är en svensk hemsida som endast ger ut riktig fakta. Wikipedia kan vara lite opålitlig ibland men jag känner att all fakta stämmer överens med filmen vi såg i skolan och ifrån resterande hemsidor.
Jag leta länge efter åsikter om just genterapi för att kunna komma fram till mina egna åsikter, men det var svårt att hitta och fanns mest om genteknik rent generellt.
Fof.se är en pålitlig sida som jag litar på och har använt i andra arbeten. Det är en fakta tidning som heter ''Forskning och Framsteg'', och jag känner att den är mycket pålitlig och faktan är mycket tydlig.

Emma Gunnarsson VT14




söndag 18 maj 2014

Genetikfrågor 1-X-2

A. Vad betyder ordet genetik?
2. Ärftlighetslära: Läran om gener och dess ärftlighet

B. Var i människans celler finns DNA-molekyler?
X. I cellkärnan: I cellkärnan finns DNA-molekylerna med helix-form.

C. DNA- molekylens kvävebaser kallas..
1. A, T, G, C: A & T sitter ihop och G & C sitter ihop, de är de som bildar DNA:t.

D. En ..... är ett avsnitt av DNA- molekylen och en mall för protein
2. Aminosyra: Aminosyrorna skapas i ribosomerna och är behövs för att bygga upp musklerna i kroppen

E. Hur många kromosomer har människan?
2. 46: Om man födds med 47 kromosomer har man sjukdomen Downs Syndrome. Vi har 23 kromosompar.

F. En kvinna och en man har könskromosomerna
1. XX respektive XY: X:et är den som styr mest över färgblindheten, därför har tjejer (XX) mindre risk att få anlag för färgblindhet då de finns ett till X att ''räta ut'' det isåfall.

G. Könsceller bildas genom
X. Reduktionsdelning: Könscellen delas på två.

H. Hur många kromosomer har människans könsceller?
2. 23 st, hälften av alla våra 46 kromosomer

I. Brun ögonfärg är ett dominant arvsanlag och blå ögonfärg är ett recessivt anlag. Om en person med bruna ögon får barn med en person med blå ögon, vilken färg får de flesta av barnen på sina ögon?
1. Brun: Eftersom att brun är den dominanta genen, betecknas: B

J. Vilken historisk person korsade ärtor och visade hur arvsanlagen nedärvs?
2. Gregor Mendel: Han kom på det recessiva och dominanta anlaget på 1800-talet efter flertal experiment.

K. En mutation är en..
2. Förändring i en gen eller kromosom: T.ex när en individ blir albino, då har det skett en förändring i DNA:pigmentet

L. Downs syndrom orsakas av..
X. En extra kromosom: Det är kromosom nr. 21 och man kan se tecken på sjukdomen i fosterutvecklingen

M. Växtförädling och husdjursavel är när man..
X. Förändrar växters och djurs ärftliga egenskaper så de passar människans behov: Man korsar två anlag med varandra ifrån olika djur eller växter för att få bästa resultat passande människornas behov.

N. Genteknik är..
X. Teknik som kan förändra arvsanlagen hos organismer: Men lägger till, tar bort, ändrar eller förbättrar generna och dess egenskaper.

O. En genmodifierad organism (GMO) är en organism som..
1. Fått nya gener med hjälp av genteknik: Vid minsta användning av genteknik i arvsanlagen och generna så blir det genmodifierat.

P. Kloner är..
2. Individer som har likadana gener: De är exakta kopior av varandra i arvsanlagen, på senare tid finns det andra faktorer som spelar roll huruvida man ser ut.

Q. Vad kallas den DNA-teknik som ofta används i brottsutredningar, släktforskning och fosterdiagnostik?
1. DNA- profil eller DNA- analys: Man analyserar DNA:t via datateknik för att se om det matchar i dataregistret, varje DNA är unikt och matchar endast en person.

R. På vilken kromosom ligger anlaget för röd-grön färgblindhet?
2. X: Om man har ett anlag för färgblindhet så kan ett annat X lösa/räta ut det, det kan däremot inte Y:et. Därför har killar större risk att bli drabbade av färgblindhet.

Emma Gunnarsson 


 

tisdag 6 maj 2014

August Strindberg

August Strindberg var författare, dramatiker och därmed pjäsförfattare. Han anses vara en utav Sveriges genom tidernas bästa författare, han arbetade även som konstnär. Han levde i Stockholm och var utomlands känd som en dramatiker. Han levde mellan åren 1849 och 1912 och hade en stor utbredning utav gengrer/stilarter. Han skrev mycket romaner, dikter och pjäser och även hans konstverk var kända. Hans mest kända bok heter Inferno är en självbiografisk roman och i hans bok Giftas, så uppfattades Strindberg som en kvinnohatare av samhället då alla 12 delar i boken har motiv ifrån äktenskap. Han levde i en tid då människor klassindelades.

I sina böcker kritiserar August mycket samhället, riksdag och hade mycket starka och otrevliga åsikter och tankar om bland annat feminism och antisemitism.


Jag har läst ett kapitel ur boken ''Tjänstekvinnans son'' som en historia baserad på självbiografiska händelser och känslor hos författaren August Strindberg. Johan, som huvudrollen i boken heter, är enligt mig August alter ego.

I boken så samlar Johan på järndelar, främst muttrar, som han hittar på vägen till och hem ifrån skolan. Hans far ser en dag alla dessa muttrar och blir mycket arg på sin son, han beskyller honom för att ha stulit alla muttrar och stulit hans skruvmejsel för att förenkla stölderna. Detta är självfallet inte sant men Johan, som lever i ett hem där ärligheten är viktigast, väljer att inte trotsa sin far för länge utan ge med sig, även om det inte var sant. Den kvällen fick Johan stryk av sin far och den kvällen läste han inte heller sin kvällsbön som hans mor sa, han la sig istället med nya rykten om sig, att han nu var en tjuv och lögnare.

Diskussionsfrågor:
- Varför trodde inte fadern på Johan?
- Varför protesterade inte Johan när hans far anklagade honom för något han inte gjort?