måndag 27 januari 2014

Dubbelstjärnor


Dubbelstjärnor

Vad är en dubbelstjärna? Jag var själv helt ovetande om detta fenomen och kände att detta var något jag vill undersöka vidare. Hur vanliga är dem egentligen? Finns det olika sorters dubbelstjärnor? Vad händer när den ena stjärnan dör? Vilken är den närmaste dubbelstjärnan vi har till vår jord Tellus? Finns det planeter runt dubbelstjärnorna? Detta var lite av de frågor som verkade intressanta och som jag, helt ovetande, ville få reda på. Men den viktigaste frågan jag undrade över var framförallt; vad är en dubbelstjärna?

Det finns två olika fenomen vilka räknas som dubbelstjärnor, verkliga, även kallade fysiska, dubbelstjärnor och optiska dubbelstjärnor. Verkliga dubbelstjärnor är två stjärnor i samma solsystem, i en bana runt varandra. Optiska dubbelstjärnor är två separata stjärnor som har samma riktning på himlen, alltså råkar de bara ligga åt samma håll på himlen, de har inget fysiskt samband med varandra. På långt håll ser en dubbelstjärna ut som en vanlig stjärna med speciella egenskaper.
Dubbelstjärnorna är väldigt viktiga för astronomer och forskning inom stjärnor för att man kan studera dom på nära håll genom ett teleskop.

De fysiska dubbelstjärnorna är väldigt vanliga, minst hälften av alla de himlakroppar som man skulle kalla (från våran syn upp mot himlen) en ensamstående stjärna, kan oftast bestå av två eller fler enheter. Att veta om det är en planet eller stjärna kan vara svårt att avgöra, om t.ex Jupiter hade varit drygt tio gånger tyngre skulle man kunna kalla det en stjärna. Då hade vårt solsystem bestått av en dubbelstjärna, våran sol och Jupiter.

Alltså är det inte bara hur en stjärna är uppbygd som avgör att det är en stjärna, utan även storleken, solmassan. Stjärnor bildas ur jättelika gasmoln, även kallade nebulosor. Gasmolnen består till mestadels endast av väte, och det är vätgasens atomkärnor, protonerna, som i stjärnans inre slås ihop till de tyngre heliumkärnorna. Samtidigt sker en explosion som gör att energi frigörs, det är det som gör att stjärnan kan lysa. Gravitationskraften för gasen samman i en allt tätare och hetare klump och tillslut antänds molnet i sitt centrum och en stjärna föds.

När den ena stjärnan dör bildas ett svart hål, i ett dubbelstjärnesystem kallas de för ''lätta svarta hål''. När det svarta hålet bildats kan den då suga in materia från den andra stjärnan. Svarta hål är svåra att observera och de enda svarta hål som går att upptäcka är just när en stjärna dör i ett dubbelstjärnesystem eller när de omges av enorma mängder gas.
Det är så svårt att förstå hur långt avstånd det är till nästa stjärna (efter våran egna sol) från vår jord.Så om vi leker med tanken att från jordens avstånd till solen är 1 meter skulle det vara 27 mil till nästa stjärna. Så 1 meter motsvarar alltså de avstånd vi har till solen, och 27 mil motsvarar de avstånd vi har till nästa stjärna.

En av de stjärnorna närmast oss, är en dubbelstjärna och även känd som himlen ljusaste stjärna, Sirius. Sirius ligger belägen ca. 8,611 ljusår ifrån jorden och kallas även för en av vår sols grannar.
Sirius är även känd som hundstjärnan då den är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.

Det är inte omöjligt för planeter att uppstå runt dubbelstjärnor stjärnor,En fråga som då ställs hos rymdforskare är; kan planeterna undvika bunden rotation och ha stabila förhållanden under miljardtals år? Det är ett krav. Forskare har inte kunnat hitta någon dubbelstjärna med planeter i rotation ännu, men de ser de inte som något omöjligt.


Här ovan är en bild på stjärnbilden Stora hunden, den starkaste och klaraste stjärnan Sirius syns mycket tydligt på denna stjärnbild.
Källförteckning
http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2007/04/planeter-med-tv-solar-kan-vara-vanliga.htmlhttp://www.ne.se/dubbelstj%C3%A4rnahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelstj%C3%A4rnahttp://www.give2all.org/12/2012/01/om-binUra-stjUrnor.htmlhttp://astronet.se/wiki/index.php/Dubbelstj%C3%A4rnahttp://hem.hj.se/~lsj/binary.pdfhttp://illvet.se/fraga-oss/hur-vanliga-ar-dubbelstjarnorhttp://skolwebben.tibro.se/~gyran/astronomi/Webbsidor/BF3/stjarnor-louise-filer/stjarnor-louise.htmhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sirius

Emma Gunnarsson 9:2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar