Etik- vad är rätt eller fel & hur vet man det?
Etik är frågan om rätt och fel, vad som är rätt och vad som är fel. Men hur vet man vad som är rätt och fel? Utifrån lagboken, sin religion, konsekvenserna av sina handlingar, utifrån personliga egenskaper eller andra övriga faktorer? Alla agerar vi och tycker annorlunda i frågan om rätt och fel. Vem är det som avgör vad som är rätt och vad som är fel? Beroende på vad man har för syn till etik och moral svarar man olika från person till person, men man kan också ha blandande åsikter, lite ifrån varje etiks modell som vi har. Moral är våra handlingar och etik är filosofin bakom våran handlingar, vi
handlar moraliskt och
tänker etiskt.
Våra värderingar och åsikter kring etik och moral påverkas av flertal faktorer. Vår närmsta omgivning och umgängeskrets, sociala medier, samhället vi lever i, landets politiska och ekonomiska läge och hur troende sin religion man är som individ.
Fyra stycken etiska modeller och resonemang är följande; Pliktetik, även kallad regeletik, sinneslagetik, konsekvensetik och dygdetik.
Är det rätt eller fel för en soldat att döda sin fiende i ett krig?
Som konsekvensetiker hade jag ansett det varit rätt att döda mina fiender för att skydda mig själv och mitt land som jag har i uppdrag att skydda. Konsekvenserna om jag, som soldat, inte dödar mina fiender utgör dom ett hot mot mig och mot mitt land. Att döda någon i ett krig ger undantag till de regler som finns, som att te.x döda någon, då handlar allt om att vinna kriget, kosta vad de kosta vill, både ekonomiskt och även om det är människor som dör, självklart vill ingen att någon ska dö, men ibland tvingas man döda fiender för att konsekvenserna ska bli bra.
Vad blir konsekvenserna av att jag dödar mina fiender och vad bli konsekvenserna om jag låter dom leva? Ibland måste man göra en hemsk handling för att konsekvensen av handlingen ska bli bra. Att döda någon är hemskt men konsekvenserna av att inte döda någon utsätter hela mitt land och mig själv i fara. Konsekventsetikerns handlingar kan även vara dåliga endast för att uppnå ett bra resultat i slutändan. Samtidigt kan konsekvenserna bli dåliga även om de man gör anses vara rätt.
Utilitarism hänger även ihop med begreppet konsekvensetik, med utilitarism menas att konsekvensen av en handling ska försöka glädja så många som möjligt dvs. största möjliga lycka åt störst möjliga antal individer.
T.ex Andra världskriget, då omkring 60 miljoner människor, då stora delar av de 60 miljoner var människor inte utgjorde något hot, dog, då Hitler ansåg dem som fiender och att det var rätt att döda dem. Konsekvenserna av att döda judarna var ju enligt Hitler att sortera bort de onda och hemska personerna i världen, som han ansåg att judarna var. Jag tycker inte att det är okej att döda någon som inte utgör hot eller är beväpnad, då strävar inte båda parterna efter samma mål: att fiender ska dö, utan den utsatta gruppen, dvs. judarna, hade inga vapen att använda och strävade inte efter att döda någon som Hitler gjorde.
Konsekvenserna blev även att Tyskland fick betala en enorm summa pengar, ett krigsskadestånd till de andra länderna för att de ansågs ha startat kriget. Hitler trodde att Tyskland skulle bli en stormakt och erövra världen, men konsekvenserna av hans handlingar blev inte som han hade tänkt och blev istället förfärliga globalt, han tänkte egoistiskt och bara på konsekvenserna för honom, Tyskland och nazisterna. Hitler tänkte inte på utilitarismen utan endast på att han och hans folk skulle få det bra.
Å andra sidan, vad förmedlar vi om vi krigar och visar att det är okej att döda? Konsekvensen blir att det är okej att döda fiender. De visar att det är okej att döda någon om situationen kräver detta och problemen inte går att lösa på ett fredligt sätt. En konsekventiker överväger de bra och dåliga konsekvenserna för en handling, om konsekvenserna är dåliga är handlingen fel- men om de är bra, är handlingen rätt, även om handlingen i sig är ond så blir de rätt då de bra konsekvenserna är övervägande.
Även goda handlingar kan leda till dåliga konsekvenser, om du som soldat är i ett krig möter en annan soldat, en fiende, som ber dig att inte skjuta eller skada den personen för att den t.ex har en familj.
Du tänker med hjärtat, agerar moraliskt och gör en god handling och avfyrar inte skottet, istället blir du skjuten av mannen och din goda handling fick onda följder.
Om jag istället hade varit en pliktetiker, hade jag ansett att det varit fel att döda då mord är förbjudet i alla lagböcker, enligt de mänskliga rättigheterna och enligt alla religioners lagar.
Men- om landet är i krig är det inte längre förbjudet att avsiktligt döda fientliga soldater i krig, detta gäller överallt i hela världen. En av våra mest strängaste regler i världen- mord, är alltså okej i stridstider, men inte mot alla. Att döda civilbefolkningen i det land man krigar mot är förbjudet och det straffas man för. Som pliktetiker hade jag alltså ansett att det faktiskt var politisk rätt att döda fiender som utgör hot mot det man skyddar, dvs. landet, i krigstider, men otroligt fel att döda någon annan utanför kriget, dvs. efter kriget, innan kriget och de människor som inte strider i kriget. När man har fått en plikt som soldat att döda fiender håller man sig till vad som är ens plikt. Pliktetikens, även kallad regeletikens, grund till vad som är rätt och fel grundar man alltså på de regler som finns att följa som i trafiken, då följer man trafikreglerna. För att samhället ska fungera på ett så bra sätt som möjligt krävs regler.
Ahimsa, som står för att man inte ska skada, utöva våld eller döda någon annan, är ett begrepp inom hinduismen. Krig är enligt ahimsa fel och att döda är en handling som ger individen som utför brottet, en dålig karma. Men samtidigt är det i krig tillåtet och nödvändigt för krigarkasten inom hinduismen att utföra krig, då de gör sin plikt inom militären. Inom kristendomen och alla andra övriga religioner är det fel att döda, men när man t.ex är svenskmedborgare och kristen, går landets regler före religionens regler, då riksdagen inte kan bygga upp lagar grundade på en religions lära och regler då t.ex Sverige är ett hyfsat multikulturellt land och människor från hela världen med olika religioner lever här.
Börjar man ifrågasätta sina order, ''varför ska jag döda denna mannen som redan ligger skadad?'' då tänker man lite inte längre enligt pliktetiken utan enligt konsekvensetiken och dygdetiken , alltså vad gör soldaten till en god människa om han dödar denna mannen? Det är då moralen i en människa kommer fram. Är du ärlig och lojal till ditt land så dödar du mannen, men är du barmhärtig och godhjärtad väljer du att inte döda denna man som redan lider i skador. Är du modig så är du med och kämpar, stöttar och strider för ditt land och är du feg hjälper du inte till alls, det är du du visar dina dygder. När du visar mod kan det betyda obehag för dig själv, men genom att visa mod och ta en konflikt/strid för att förverkliga det goda blir handlingen rätt, handlingen är i detta fall mord mot fiende i krig.
Ur en sinneslagsetikers ögon anser även dem att döda i krig är rätt då dem grundar vad som är rätt och fel på de avsikter dem har med sina handligar. ''Om jag som soldat dödar en person skyddar jag kanske tio som den personen annars hade dödat'' är ett exempel. Hitler var en sinneslagsetiker, han tänkte inte trodde att han skulle göra världen en tjänst genom att utrota judarna (ca 9 miljoner av de 60 miljoner som totalt dog i kriget), då han tyckte sina handlingar var rättfärdiga även fast omvärlden inte tyckte det. Allting enligt en sinneslagsetiker är rätt så länge avsikten bakom handlingen är god, men detta kan som sagt skapa problem då t.ex psykiskt och mentalt sjuka människor och en diktator kan tro att deras handling är god fast den inte är det.
Hur tänker jag kring att döda en fiende i ett krig? Jag tänker nog en blandning kring alla de olika etiska modellerna. Jag tänker konsekvensetiks då man som soldat måste tänka på konsekvenserna av sina handlingar dvs. man kan inte skada oskyldiga- det ger dåliga konsekvenser och man måste skydda sitt land för att inte landet ska utsättas för fara. Jag anser att en soldat måste tänka pliktetiskt och följa de plikter man fått av sin överste/kaptenen över soldaterna. Jag själv hade aldrig klarat av att vara en soldat då jag aldrig hade kunnat döda en annan människa, även om den utgör ett hot mot mig och mitt land, jag hade alltså tänkt enligt dygdetiken.
Så vem är man att bestämma när ett liv ska avslutas? Denna fråga kanske enbart och ärligast endast kan svaras på när man befinner sig i en situation som behöver ett svar, som en situation i krig. Tänker man då på konsekvenserna, reglerna, moraliskt eller utifrån ens personliga erfarenheter? Det du tänker på är det som avgör hur du tänker etiskt kring rätt och fel.
Källor:
Källorna jag har använt mig av har varit bra, vissa bättre och tydligare än andra. Jag har använt mig av flera olika källor då ämnet är väldigt stort och jag kände att två-tre källor inte räcker för att få den information jag behöver. Etik som är ett väldigt brett och stort ämne krävde flertal källor för att även jag skulle vara säker på att jag har förstått alla betydelser rätt då sidorna kommer bra översens med varandra. Källorna jag har använt har känts väldigt trovärdiga då alla stämmer bra översens med varandra och de flesta är relativt stora och kända skolhemsidor.
https://www.youtube.com/watch?v=ZYc_yyJrTek
Denna video var mycket bra och var trovärdig, eftersom att det är en lärare som pratar (förekommer i videon) på videon anser jag att en lärare inte ger ut falsk fakta. Den fakta videon gav ut stämde även bra översens med resterade källor och faktablad jag har kollat.
https://www.youtube.com/watch?v=bkKzxaPeytc Denna videon var tydlig och handlade mest om vad som påverkar våran etik och moral och etik i allmänhet, i videon pratade inte de om de olika etikmodellerna utan som sagt etik och moral rent generellt. ''StudiSverige'' som har lagt upp videon är ett bra ''företag'' som är väldigt seriösa och jag har använt mig av den kanalen för att få fakta förut.
http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral#
SO-rummet är en seriös hemsida som vi brukar använda oss av i skolan, med bra och tydlig fakta som nämner alla de olika etikmodellerna.
http://religionsfroknarna.se/?page_id=174
Även där en blogg som är gjord av lärare med endast fokus på religion. Faktan var bra och stämde in med annan fakta jag hade från bland annat ne, so-rummet och youtube. Hemsidan hänvisade även till de två youtube klippen jag har sett (se ovanför) och SO-rummet, därför anser jag att denna källan var mycket bra.
http://www.ne.se/utilitarism
Här kunde jag inte se hela texten då jag inte är medlem på ne.se, men jag förstod vad det betydde på den lilla faktan som var synlig för mig som inte är medlem. Ne är en hemsida vi använder oss av ofta i skolan och är rekommenderade av alla mina lärare.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mord
Här läste jag om mord på internationella perspektiv och gällande lagarna om mord i krig.
Wikipedia är en hemsida som inte alltid kan stämma till 100% då alla kan ändra men detta stämde översens med det jag sedan innan visste om och har lärt mig av bland annat min omgivning och i skolan. Faktan var bra och tydlig.
http://www.fragaprasten.fi/las-svar/hur-ser-hinduismen-och-budhismen-pa-dodsstraff/
Jag visste sedan innan om ahimsa och dess betydelse men ville se om den fortfarande gäller i krigstider. Denna hemsida talade om att det var tillåtet att döda för krigarkastet i krigstider. Hemsidan hade jag aldrig sett förut men den var en seriös hemsida som man kunde maila vid frågor om man uppfattade faktan falsk.
http://skolarbete.nu/skolarbeten/etikuppgift/
Eftersom att hemsidan handlar är skolarbeten från andra elever från olika gymnasium och högstadier runt om i Sverige, arbetena som är inskickade är rättade och genomkollade av lärare så därför ansåg jag faktan vara bra och sann. Hemsidan verkade seriös och faktan stämde in med den fakta jag redan hade och det jag visste sen innan. Hemsidan beskrev ett scenario och hur varje etiskmodell förmodligen skulle agerat på. Den var bra och kändes seriös.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dygdetik
Här läste jag lite mer om dygdetik, det var mycket komplicerad och onödig fakta som jag i denna uppgift inte brydde mig om så fick sortera bort lite fakta för att hitta den fakta jag behövde för just denna uppgift.
Även använt mig mycket av pappret jag fick där de står om de etiska modellerna pliktetik, konsekvensetik och dygdetik.
Pappret var det som jag jämförde nästan alla mina källor med då den kändes tydlig och bra.
Emma Gunnarsson 9:2, VT 2014
