1. Vad tyckte du om dokumentären och vad handlade den om?
Dokumentären ''Modets offer'' handlar om dagens tillverkning av skor och textiller, främst kläder, fungerar. Filmen handlade om att våra kläder innehåller giftiga kemikalier som är ett stort hälsohot mot de arbetare som jobbar med kemikalierna och vi konsumenter som köper kläderna. Varken arbetare eller konsumenter vet hur farligt det verkligen kan vara med dessa kemikalier då denna informationen inte är framförd till oss. Textilarbeterna som jobbar med tygerna jobbar för minimunlön i länder som t.ex Bangladesh, helt ovetande om det otroligt stora riskerna deras jobb utgör. Vi fick i dokumentären se hur det var i fabriker som jobbade med tyg, de hade ingen koll på att kemikalierna var så farliga då de varken hade plasthandskar eller skyddsglasögon på sig.
Arbetarna fick på kort och lång tid farliga sjukdomar som led till tidig död.
En man stod och färgade ett tyg för att få djupaste möjligaste svarta färg, den tungmetall han stod i gjorde så att han tappade håret på armar och ben och gav han problem i leder och muskler.
Jag tyckte den var intressant och man fick en större inblick på hur det verkligen ser ut när man framställer olika nyanser på tyger. Det är verkligen hemskt vad arbetarna utsätts för och att varken dem eller vi konsumenter som köper kläderna är medvetna om de hälsoproblem vi kan få av de farliga kemikalierna i textilerna. Filmen tycker jag borde visas runt om för stora företag, även om de redan kan ha sätt den måste de börja öppna sina ögon, de utsätter människor för fara endast för att få fram ett fint plagg. Jag skulle själv kunna tänka mig att betala mer för mina kläder om jag vet att arbetarna hade bättre förutsättningar och att det inte är farliga kemikalier i kläderna.
2. Vad var budskapet i filmen enligt dig?
Budskapet enligt mig var att vi borde öppna våra ögon och se vad omvärlden faktiskt utsätts för endast för att vi ska kunna gå i fina kläder. Kläder är inte det allra viktigaste, det är människors liv och det skall alltid prioriteras först. Livsvillkoren är inte samma för oss i Sverige som t.ex Bangladesh, vi måste öppna ögonen och sluta stötta de företag som använder sig av detta sätt att få fram fina kläder på.
Vi behöver inte köpa kläder och uppgradera oss varje halvår för att ha det nyaste, men vi behöver uppgradera världen till en säkrare plats för de som varje dag får handskas med farliga kemikalier som är hälso- och livshotande.
3. Dokumentären kommer antagligen påverka dig nu och i framtiden, på vilket sätt tror du?
Efter jag sett dokumentären kände jag mig chockad, på något sätt lurad, av de stora företagen som inte utger den information vi behöver veta. Jag kände mig konstig av vetandet att jag kanske har på mig en tröja som någon dött av för att få fram pga. av den just hade en djup svart färg.
Jag kommer absolut tänka på vad jag köper för kläder i framtiden och försöka att inte köpa så mycket kläder utan mera tänka på kvalité framför kvantitet. I dagsläget så köper jag oftast kläder med bra kvalité, dvs. lite dyrare kläder, och förhoppningsvis så behandlar dem sina arbetare på ett bättre sätt och ger dem bättre villkor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar