Material utvidgas
Värme är som ett mått av hur mycket små byggstenar, dvs. atomer och molekyler, rör på sig. Hela tiden rör sig dessa byggstenar och alstras värme, ju högre temperaturen är desto mer rör sig byggstenarna. I de olika aggreationstillstånden rör sig byggstenarna olika mycket. I fasta ämnen har de bestämda platser och rör sig inte så mycket utan vibrerar lite grann, i vätskor rör de sig lite mer och i gaser har de mest utrymme för att röra sig på och därför är gaser väldigt varma.
När det blir varmare börjar atomerna och molekylerna att röra på sig mer och behöver därför mer plats, därför utvidgar sig ämnena när dom blir varma. Om det blir jättevarmt- utvidgar dom sig mer och om det bara stiger lite i gradantal- utvidgar dom sig mindre. Hur stor utvidgningen är beror på hur mycket varmare det blir. Alla ämnen har inte samma utvidningsmått, vissa utvidgar sig mindre och andra mer när värmen stiger. Metall utvidgar sig t.ex mer än vad glas gör när det blir varmt, därför kan man enklare öppna upp ett metallock på en glasburk efter man har haft det under rinnande varmt vatten, då utvidgar sig glaset och metallen- men metallen utvidgar sig mer, vilket ger lite mellanrum mellan glaset och metallocket.
Just eftersom att ämnen utvidgar sig när värmen stiger får man ha det i åtanke när man t.ex bygger broar, även fast ämnen i fast form inte utvidgar sig så jättemycket kan det påverka en hel del om inte tänker på en åtgärd för detta. Broar av betong rör sig lite fram och tillbaka när temperaturen ändras, därför placerar man dom på stålrullar, med dom funkar det att bron rör sig ytterst lite när det är varmt, utan dom hade bron spruckit i sina fästen.
Armerad betong är ett väldigt bra material att bygga stadiga och hållbara broar med. Det är ett sammarbete mellan järn och betong, små järnstänger som är omgivna av betong. De två ämnena funkar så bra ihop för att när betongen spricker så finns järnet där som gör att det inte spricker helt och går sönder eftersom att betong utvidgas snabbare och enklare än järn, om det inte hade varit så hade de två ämnena aldrig funkat tillsammans.
Man ser elledningar på sommaren hängande slaka, medan dom på vintern dras ihop och blir någorlunda rakt utsträckta, detta måste man ta hänsyn till så att inte ledningarna går av vid temperaturskillander- en längd som inte är för kort då den drar ihop sig vid kallare temperaturer.
För att ett strykjärn ska hålla rätt temperatur till rätt material, då olika tyger tål olika värme, måste temperaturen vara justerbar på strykjärnet. I strykjärnet finns en termostat som håller rätt temperatur, i termostaten finns en bimetall bestående av två sammanpressade metaller. När bimetallen värms utvidgar sig metallerna olika mycket och bimetallen böjer sig. Den böjer sig när det blir för varmt och när det blir för kallt, och när det böjer sig så bryter den strömmen, den fungerar som en strömbrytare.
Man kan med en bimetall mäta temperaturen, när temperaturen stiger böjer sig bandet och överförs till en visare och samma procedur sker vid sänkning av temperaturen.
Vanligaste sättet att mäta temperaturen på använder vi oss av ett långsmalt genomskinligt glasrör med en oftast röd eller blå sprit i (den blåa vätskan kan inte frysa, även om det är jättekallt).
När temperaturen stiger utvidgas vätskan och stiger uppåt, när temperaturen sedan sjunker, sjunker även vätskan. Röret utvidgas med, men det är så minimalt att man inte kan se det, vätskor däremot är enklare att se när de utvidgas än vad fasta ämnen är.
Den svenske astronomen Anders Celsius kom på temperaturskalan Celsiusskalan på 1700-talet. När hans skala först kom ut såg den annorlunda ut till hur den ser ut idag, fixpunkterna var annorlunda utsatta. Kokpunkten var på 0 grader C och fryspunkten var på 100 grader C, detta ändrades efter en kort tid och har varit så sen dess. Många länder använder sig av Celsiusskalan som är indelat i hundra delar, då varje hundradel motsvarar 1 grad Celsius.
Frågor;
Vad är det som gör att strykjärnet håller rätt temperatur?
Varför uppfattas elledningarna olika långa vid sommar och vinter?
I vilken form utvidgar sig ämnen mest i, gas, fast eller flytande form?
Mina & Emms frågor:
Varför är armerad betog ett bra material att bygga med te.x broar?
Vad händer när ett ämne sublimerar?
När temperaturen stiger utvidgas vätskan och stiger uppåt, när temperaturen sedan sjunker, sjunker även vätskan. Röret utvidgas med, men det är så minimalt att man inte kan se det, vätskor däremot är enklare att se när de utvidgas än vad fasta ämnen är.
Den svenske astronomen Anders Celsius kom på temperaturskalan Celsiusskalan på 1700-talet. När hans skala först kom ut såg den annorlunda ut till hur den ser ut idag, fixpunkterna var annorlunda utsatta. Kokpunkten var på 0 grader C och fryspunkten var på 100 grader C, detta ändrades efter en kort tid och har varit så sen dess. Många länder använder sig av Celsiusskalan som är indelat i hundra delar, då varje hundradel motsvarar 1 grad Celsius.
Frågor;
Vad är det som gör att strykjärnet håller rätt temperatur?
Varför uppfattas elledningarna olika långa vid sommar och vinter?
I vilken form utvidgar sig ämnen mest i, gas, fast eller flytande form?
Mina & Emms frågor:
Varför är armerad betog ett bra material att bygga med te.x broar?
Vad händer när ett ämne sublimerar?
Emma Gunnarsson 9:2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar